Halt som en gammal travare är valpen palpen idag. Det är riktigt stelt och eländigt och alla som sett en kuse med rejäl hälta vet vad jag talar om.

Anar att det kan ha med gårdagens skogspromenad att göra. Han har nämligen snabbt som ögat lärt sig av syster Fanny att hoppa upp på stenar kan betyda godis. Dessvärre valde han fel väg ner och naturligtvis inte den låga sidan av stenen som matte visade, nej, nej. Veterinären tyckte jag kunde avvakta till fredag, då jag ändå tänkte åka och ge honom 12 veckorssprutan. Nu är det vila som gäller, plättlätt med valp i sin bästa busålder, suck.

Ca 40 minuter var han ensam imorse och än är allt helt och fint här hemma. I söndags var han faktiskt i sin bur när jag kom hem, det är ett gott tecken och han hade även tagit sig tid att tugga på sin pinne (tuggben) vilket är toppen.

Med Fanny som sällskap har han varit ensam en timme, ungefär.

I bilen åker han numera ”därbak” i riktiga hundburen fast ändå i sin lite minde transportbur, en bur i buren så att säga. Vi har tagit det stegvis fram framsätet till baksätet, först så han kunde se mig sedan bakom min rygg. Det går bra, lite okynnes pip lite då och då bara.

Han är svår lekt och tycker inte att leksaker är speciellt roliga. Så nu håller jag på att bygga upp intresset för en skär liten gris. Den lilla grisen följer oss överallt, den får äta godis, den blir klappad och gullad med och Affe får inte mer än en liten skymt av den, jag snurrar runt och ”försöker” gömma den. Den börjar bli lite spännande.

                               En rosa liten gris

Fanny börjar få en midja igen, hurra! Hon har varit som en tunna hela våren pga. bristande motion och kanske lite för mycket gott då hon var på hundkollo hos mamma. Morgonpromenaderna och valpbuset börjar ge resultat.

Imorse gjorde hon något som nästan fick mig att kräkas  och jag är inte sååå äckelmagad. Detta (se bilden nedan) oidentifierbara ligger längs vårt promenadstråk. Det är ludet och fullkomligen pumpar av myror, bläääääk och imorse var hon snabbt som ögat framme och tog det i truten *rysa* *rysa* Men det släpptes lika snabbt och hon såg minst sagt besvärad ut, hjälpte henne (med viss tvekan) att få bort lite myror från skägget. På tillbakavägen tillbaka var jag mycket nyfiken på om läxan var lärd. Det var den, hon gick flera meters omväg förbi det ludna päcklet   

 Äckel päckel

Är valpledig idag och hade tänkt åka iväg till stan en sväng med Affe. Men halt och lytt som han nu är har jag skrotat de planerna. Kanske jag kunde baka något gott och onyttigt istället eller göra någon allmän nytta här hemma typ putsa fönster, tråååkigt.