Kvällen igår tillbringade jag och Affe med likasinnade på brukshundklubben i Haparanda och det blev en mycket trevlig stund. På schemat stod städning av gården men jag och Affe gjorde inte många knop, inga alls för att vara helt ärlig, vi bara var.

Affe fick en riktig busstund med ett stycke lekvillig Kelpie, som stundvis var minst lika liten som honom. Ett återseende av colliekompisen blev det också, men då hade terrierenergin börjat sina och det blev ett ganska lugnt möte.

Vi grillade hamburgare och avnjöt dessa tillsammans med vovvarna i kvällssolen, detta är livet för en hundfrälst   

Nu ska vi ta det lugnt några dagar och låta intryck och upplevelser få sjunka in lite i lilla Affehjärnan. Fattade även ett ”viktigt” beslut igår kväll. Det är dags att sluta noja! Han blir vad han blir och jag måste sluta oroa mig över det. Han har i alla fall fått de bästa förutsättningarna jag kunnat ge honom för att bli en ”normal” vovve. Så nu tar vi det framöver som det kommer, fast naturligtvis kommer vi att fortsätta socialisera oss men dock utan ”analysglasögonen” på   

Ska och jobba idag och imorgon, skönt faktiskt. Det är ganska påfrestande att vara hemma 24 timmar om dygnet med två galna terriers. Så från kl 16 och framåt är det husses tur att vara hemmapappa.

Hela 30 minuter var han ensam imorse, jag och Fanny fick oss en skön morgonpromenad. Försökte kika genom fönstret när vi kom tillbaka, kunde inte se honom men hörde att han donade med något, misstänker starkt tugga, tugga    på rottingstolen i hallen, en favorit. Måste nog flytta undan den tillsvidare.

 Fanny och Affe