Har ni varit med om eller rättare sagt har ni upplevt att vissa platser har förmågan att skänka inre frid, lugn, ro och harmoni? Man liksom slappnar av i kropp och själ, man blir tillfreds med livet och bekymren är som bortblåsta. 

   Min Affe, fri som vinden.

Igår fann jag en sådan plats på det mest otippade av ställen. Hade inte aning om att vi hade en sådan pärla i vår kommun.

   Vroooooooooooom

Vi hade friluftsdag med brukshundklubben och efter en sträcka först med bil sedan med lite vandring nådde vi denna underbara destination vid havet. Synen som mötte oss var en kritvit sandstrand, böljande vågor och strålande sol, vi hade nästan kunnat befinna oss i utlandet. Över stället vilade en slags frid som är svår att beskriva och jag hade nästan svårt att slita mig därifrån.

   Fyra tassar i backen? Nix! Möjligtvis 2.

Affe var gräslig på vägen dit. Att ha hundar framför och bakom fick honom att dra som besatt åt alla håll och kanter. Vid ett tillfälle lyckades han även ta sig lös och kutade naturligtvis fram till första bästa ekipage och presenterade sig

-Heeeeeeeeeeeej jag heter Affe kan vi busa? Tur att det var snälla vovvar och att deras matte inte tog illa upp. På plats fikades det, grillades korv och surrades så klart, en trevlig stund för både två och fyrbeningar.

Alldeles varm i mattehjärtat är jag av det som skedde efter fikat. Affe fick nämligen vara lös och busa med jättesnälla hundkompisar, vilken lycka (för oss båda) Sist han fick busa med andra hundar var han bara en liten valp och det är ju bra mycket över ett år sedan.

   Hjälp matte! Jag är inringad.

Äsch matte, jag klarar mig nog.

   Okey, allihopa GRUPPKRAM!

   Men hallå! Vad gör ni? Hur kramas Samojeder egentligen?

   Let's do it the terrierway

Kom igen, vi drar och badar. 

Fram och tillbaka sprang de, plask i vattnet och sedan upp igen, det var som han aldrig gjort annat. Nu kan man nog säga att Affe får vara hund på heltid. Trött var han hela kvällen igår och säkert rätt nöjd i lilla terrierskallen.

   Välbehövlig avkylning och vätskepåfyllning

   Naaa, nannannaa, ni kan inte ta mig..

Hallåå där, det fusk att dra i svansen.

Och terriern vinner med en tasslängd!

Igen?

Terriern kommer bakifrån, jagar!

Knappar in.

Tar in lite till, men ytterligare en kandidat gör anspråk på täten.

Terriern lägger dock in överväxeln, vrooom.

Öh, kan ni vänta på terriern! Min bensin börjar ta slut. 

Pust, visste inte att det var så mycket motor i Samojeder.

Mycket foton blir det här idag men tar man 252 bilder på några timmar är det synnerligen svårt att sålla, även om man bara försöker hålla sig till guldkornen. 

Märker att jag har en förkärlek till ”springa bilder” antar att det har med Affes tidigare inburade liv att göra. Det är sådan glädje att se honom springa fritt, ledsnar nog aldrig på dessa bilder.

   Lycka för Affe, lycka för mig.

Ha nu en bra vecka och ta det försiktigt i skogarna, den heliga älgjakten har ju inletts här i norr.

 

Faster Britt

5 september 2011 15:42

Underbara bilder. Förstår att det är helt fantastiskt att se honom springa och leka efter allt trassel tidigare.
Hemma är det tomt igen. Vi hade hand om Flisan när Cecilia var till Australien (igen). Det var en mysig men jobbig månad eftersom vi fick den stora äran att lämna henne för operation (vilket vi fick veta dagen innan Cecilia åkte) och ta hand om ynkel-skrynkel när hon kom hem från sjukhuset. Allt gick dock bra och nu är det full fart på den gamla damen igen (13 år).
Kram Britt

 

Monica

5 september 2011 16:53

oj oj oj vad härliga bilder,otroligt fina!
Jo det är en hel del motor i sammisar:)o
Tova har det lilla tjuvtrixet att nypa fast i svansen när hon busar:)Jag blir oxå varm i hjärtat när Molly(12-åringen)orkar vara med på ett hörn. nästa gång kan förhoppningsvis även Wilma(rymmaren) vara med på buset

 

Ia

6 september 2011 08:46

Vilka härliga bilder!! Man blir alldeles varm i hjärtat.....=)

 

Malin

6 september 2011 09:01

HÄRLGA bilder på strandbus på playa del Norrland!
*hi hi hi* Mååååste fråga - whats up med att fortfarande använda halsband OCH sele?

Hoppas på en snar träningsupdate ;)

Ang din kommentar hos mig:

Jenny - KÄMPA på you'll get there!!

Sååå tokig är jag inte att jag tror att tikskyddet
funkar som preventivmedel *ha ha ha*

Tycker Odie ser mest psyko ut i blicken på den bilden
D & F kan jag sätta vad som helst nästan i munnen på
och säga "håll den", men inte kommit dit med Odie än..
Så istället triggade jag henne att hålla den genom att
låtsas ta den - annars ville hon mest gnaga på den pii..

http://www.madofi.se

 

Jenny

6 september 2011 21:04

Britt,
Att hon hunnit bli så gammal, Flisan alltså :) åren går. Härligt att hon håller sig pigg och alert. Vet inte riktigt vad som är värre. Den hemska känslan man har när man lämnar dem på djursjukhuset eller just ynkelt skrynklet man hämtar hem. Fast oftast blir det ju bra.
Jo, det är underbart med Affe. Hur det än går med hans ben fram över så har han i alla fall fått vara hund på riktigt. För ett år sedan hade jag aldrig trott att detta var möjligt.

Monica,
Glöm inte oss, om ni är på väg, vi ska vara snälla, lovar :) Kameran är dessutom trogen följeslagare så då kan jag ta lite mer bilder. Märktes väl inte alls att det var en muta ;)
Så hon gjorde faktiskt det på riktigt Tova, nöp fast i svansen. Haha, det såg jag inte där och då, bara på fotot och det kan ju ibland vara lite svårt att avgöra.
Värmer ju lite extra när de gamla och skadade får vara med leva livet.
Men vilket ställe, jag blir alldeles lyrisk när jag talar om det.

Ia,
Jepp, det blir man och inte har du sagt att ni har en sådan pärla i Seskis =D

Malin,
Ja tänk att vi hade en sådan strand HÄR i Haparanda och jag som varit så avundsjuk på din Playa. Nu är det bara resten kvar att vara avis på när det kommer till Skånes terräng och hundfolk ;)

Haha, halsband och sele, bra fråga men så här ligger det till. Sele, en back up ifall matte blir skogstokig på hans dra i kopplet och inte riktigt har tålamod att göra som man ska. Med selen på är det lite mindre drag- restriktioner.

Nu föredrar jag väl egentligen att plocka bort alla tillbehör när det är bus på gång. Men jag kom liksom av mig, synen av hundarna tillsammans var så, ja, obeskrivbar. Nå det gick ju bra denna gång.

När jag tänker efter är det kanske lite alien-ögon på Odie, stora, mörka, utåtbuktande och lite ovala. Fast en jättefin alien i så fall.

Hehe, nä trodde nog inte på preventivmedel heller. Hade mer i åtanke ett vitt överkast jag hade en gång i tiden som inte alls var vitt efter Fannys första löpperiod, trots en supersäker trosa.

Tjingeling.

 

Lena, Kila, Pirra

14 september 2011 13:42

Men så underbart härligt att se Affen få "vara hund"! Han tar igen sin förlorade barndom med marginal ;D Hade velat vara med *avis*!!!

 

Jenny

14 september 2011 21:09

Lena:
Jo, det är underbart att se Affe leva hundliv, blir alldeles varm i hjärtat.
Nu har vi bara slyngelproblem att tas med och det ska väl lyckas hoppas jag :D

Vi hade ju velat ha med dig där på friluftsdagen och annars oxå, så klart. Du är saknad, bara så du vet :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...