Jag gjorde det igår!!!

Snörade på mig löpardojjorna så klart. Men det var en nära döden upplevelse och inte en positiv sådan, höll allvarligt på att springa livet ur mig. Jag tror aldrig en löprunda varit lika tung och jobbig som denna. Så här i efterhand fattar jag inte att jag orkade. Det var verkligen yttepytte nära att jag gav upp.

Åh, vad det värkte, i hela kroppen men mest under mina fötter, vilket fick sin förklaring när jag kom hem och drog av mig strumporna. Jisses vilka blåsor jag dragit på mig. Och min arma lekamen idag. Jag har minsann fått träningsvärk lite här och där. Det känns som kroppen gått genom en mangel. Synd bara att den inte ser ut som den gjort det också *hihi*

Tänkte lägga in foton på mina blåsor men efter närmare granskning av bilderna bestämde jag mig för att undvara er det. Ni vill ju kunna få i er mat under midsommar, eller hur....

Envisare än synden sprang jag tidsmässigt längre än jag någonsin gjort. Men inte ska väl 8 minuters extra springande ha denna effekt på kroppen.....Eller jo kanske.

Hur som haver lyckades jag skrapa ihop den där milen igen, plus lite till *yey* och sällskap hade jag i vanlig ordning av Affe-fisen.  Och nu finns det plötsligt ingen överskottsenergi alls hos den lille fisen. Det märktes även tydlig (positiv) skillnad under gårdagens hundträning i stan, där han återigen var betydligt lugnare och lättare att ha och göra med. 

Denna gång satt vi inte stilla och iakttog utan tränade, på långt avstånd från de andra vovvarna, att bara promenera. Tanken var att han skulle kunna gå (någorlunda) fint utan att kasta sig iväg och utan att fixera vid något. Gick ganska bra. Men varje gång det närmar sig en människa rister hans kropp i glädjeyttringar. Har sagt det tidigare men säger det igen, - det är ingen lek att ha en hysteriskt glad hund. Emil var tvärtom, argare än arg men ändå 100 gånger lättare att hantera och tänk så bra det gick mot slutet. Någonting mitt i mellan nästa gång, tack.

Kom till insikt igår kväll att om jag ha det rent och fint i huset till midsommar måste jag ju faktiskt städa. Men tillfällena är väldigt få, så efter kl 21 drog jag igång operation saneringen av  huset. När jag sedan vid 23,30 tiden lyfte ner stolarna var jag rätt mör. Men gissa om det är rent och fint nu.

Så var det midsommar imorgon. Minns en jobbrelaterad händelse som ägde rum för 1 år sedan, eller var det två. Hur som helst, jag minns det som igår. En kund kom och skulle hämta ut ett paket från en stor postorderfirma. Firman hade dock klantat sig med några försändelser, fel namn på fel paket, fel innehåll, fe lsumma osv.  och jag hade av posten blivit ombedd att omgående returnera paketen, vilket jag gjort. Naturligtvis var detta en av de drabbade kunderna. - Hur kunde du göra det? - Det var ju min jacka! Kunden var arg, så arg och lyssnade inte alls på min förklaring. Så kom den underbara slutklämmen då kunden, full av vrede, spottar ur sig - DU HAR FÖRSTÖRT MIN MIDSOMMAR!

Så nu vet ni! Om midsommar blir bra eller inte beror inte på vädret, inte på maten och inte på sällskapet. Det beror på JACKAN!!! *Haha* Den kunden har aldrig tittat mig ögonen efter den här händelsen.

Nu taggar jag för jobbet.