Idag har jag klivit upp klockan 04,00, utan någon som helst anledning mer än att jag inte kunde sova och kanske möjligtvis för att det värker i gammelkroppen, vilket gör det obehagligt att ligga kvar.

Duschat- check

Ätit frulle- check

Rastat hundarna - check

Druckit kaffe (utan den obligatoriska lördagsbullen) - pågående.

Hade egentligen planerat att åka och träna nu på morgonen men med huvudvärk sedan i tisdags och en kulmen av värken igår avgjorde saken. Jag ställde in.

Sista timmarna på jobbet igår var kritiska. Var gång jag vred på skallen var jag nära att kräkas. Hoppas på en bättre dag idag inte minst för kundernas skull. Gissa om det är lätt att vara trevlig och serviceminded när allt man vill är att bälga i sig migränmedicin, krypa ner i sängen, dra täcket över huvudet i ett mörkt, svalt och tyst rum.

Känns som jag åldras 7 år per dag med denna hjärnvärk. Fick visserligen höra härom dagen (IGEN) att jag inte kan vara en dag över 26 så jag har ju lite att ta av, så att säga *hihi* Källan var dock kanske inte helt promille fri eller riktigt hundra heller för den delen. Men det kvittar, jag suger åt mig alla kommentarer av den arten och att jag sedan skryter hejvilt om det märks väl inte alls....

Råkade hastigt bli en väldigt lång arbetssträcka den här perioden, på nio dagar i följd. Någon ville vara ledig, komma senare och så vidare. - Jo, jag kan ta det. What, vem sa det? Tittade mig omkring. Var det verkligen jag som yppat de orden? Fanns ingen annan där mer än kollegan och jag. Tig min mun så får du socker (om 4-8 veckor)

Så efter dagens pass är 4 avverkade och 5 kvarstår, plättlätt. "Varför tar du på dig mer timmar när du redan är ett vrak?" undrade sambo. Bra fråga...

Så till den allmänna snackisen, vädret. Det är ju faktiskt synd om de individer som är tvingade till att ha semester denna så kallade första period. Är man sol- och värmedyrkare så suger vädret verkligen. Grå himmel, en skvutt regn och 12 grader varmt (eller svalt) är väder statusen i skrivande stund. Dock inget jag klagar desto mer på.

I torsdags hade vi iallafall en liten solglimt och dessutom lagom vind (så myggen tillfälligt blåstes bort) vilket gjorde de lämpligt för lite energidränering av Affe.

Tog med mig hund och tennisboll och begav mig till ängen. Liten tennisboll, högt gräs = BORTA!! Affe, han sökte och sökte. Jag sökte jag med och skrotade snabbt Affes teori om var bollen kunde befinna sig. Där han sökte, dit hade jag absolut inte slängt den. Var beredd att ge upp när Affens svans plötsligt började gå som en trumpinne. Minsann, han hade hittat den. Slängde den på nytt och nu kopplade han på nosen i sökandet, i stället för att bara kuta runt, runt. Lika lycklig var gång han fann den. Två korta, skakiga filmsnuttar finns, för de som är intresserade. Ni som kikar, kolla in svansen :)

   Film 1

Film 2 

Igår körde jag lite nyttig gemensam hjärngympa för Affe och Fanny. Mycket praktiskt när man har tidsbrist. Vi tränade på Fanny varsågod och Affe varsågod, i turordning. Att lyssna, vara uppmärksam och behärska sig, när det ligger en godbit och väntar samt en konkurrent i närheten, är inte alltid det lättaste. Men de var riktigt duktiga och tjuvade bara en gång vardera.  

Oviktigt vetande. Mitt hår har blivit en smärre katastof (mer än vanligt) och det slog mig imorse (efter att jag försökt piffa till det) att jag liknar Bobby Ewing från Dallas. Det blir till att försöka klämma in akuttid för färg och klipp under kommande vecka.  

   Jenny? Bobby?

Drygt 2,5 timmar kvar innan arbetspasset börjar. Hinner ju vila och äta frukost en gång till.

Trevlig helg