Just på självaste EFIT-dagen bestämde sig Lotta för att det var dags att leverera ett gäng valpar. Ni får dela upplevelsen med mig idag.

Andras EFIT hittar du här:  

Kl 5. Vaknade med ett ryck. Efter evigheters väntan var det plötsligt dags. Vår jämthund Lotta skulle föda sina valpar.

   Välkommen till världen, lilla du.

Kl 6-7-8 Valparna anlände, en efter en, med ca 30 minuters intervall. Allt har gått smidigt hittills och hon är en duktig förstagångsmamma. Första valpen hade lite bekymmer att komma igång med diandet men efter en stund gav det sig. Har försökt plocka bort några efterbörder, vill inte att hon ska bli dålig i magen.

   Mammas mat är alltid bäst.

   Små fladdermusöron.

   Små ben och små svansar.

   Hygienbestyr.

Kl 9. Försökte pilla i mig lite frukost. Var och kollade till henne mellan yoghurten och mackorna och minsann hade hon lyckats klämma fram en liten tjej under tiden. Som det ser ut nu är det verkligen genusperspektiv 3 hanar och tre tikar. Ultraljudet visade på minst 5 valpar. Jag har gissat på 6 och sambo på 7. Få se vem som tar hem den ärofyllda gissningsleken.

   Frukost på stående fot, nästan.

   Trött men glad mamma till 6 små valpar.

Kl 10. Markservice åt Lotta. Jag har kokat majsvälling som jag blandat ut med rå älgfärs. Hon äter med god aptit vilket så klart är positivt. Det är strålande fint väder idag, som gjort för en skidtur. Men "mormor" är trött så det får nog vara. Det är ta mig sjutton jobbigt att valpa :)

   Mer älgfärs på upptining.

Kl 11. Ut och rasta jämte nummer två som också ska ha valpar när som helst nu. Kan det bli för mycket av det goda? JA, det kan det........

   En dräktig Kikka.

Kl 12. Terrisarna ska ha sitt och vi tog en promenad i det underbara vädret. Ni som läst gårdagens inlägg, vet att jag koppeltränade med Affe och använde min vante som belöning. Idag på vägen hem, kom han plötsligt på fördelen med att gå fint igen. Belönade med vanten när han skötte sig och började så sakteliga dra ut på sträckan han ska gå fint innan han får vanten. När jag sedan säger tack, släpper han vanten utan problem, fast blicken säger nog mer än tusen ord - Ta den helst inte, matte.

   Underbart väder.

   Gruppfoto är bra träning för små vovvar med myror i baken.

   Undrar om hon glömt att hon gett mig vanten...... Hoppas!

   Terrier-rumpan är världens finaste hundrumpa!

Kl 13. Lunch åt mig och lunch åt den nyblivna mamman. Här kan man verkligen snacka om att få maten serverad.

   Dubbeldate? Mat åt mamma och mat åt ungar :)

Kl 14. Skickar iväg lite valpbilder till sambo, som befinner sig på annan ort och arbetar. Fick tillbaka en i retur. En bild (tagen tidigare) på vår Affe som jäser i soffan i sin favoritposition.

Kl 15 Kollar läget i valplådan och tar så klart lite mer foton. Fast egentligen är det inte så mycket att fota än. De liknar ju mest små råttor eller kanske mullvadar.
Spånar hejvilt på namn med begynnelsebokstaven E. Visserligen brukar våra valpköpare själva få välja namn (på rätt bokstav ) För det är ju alltid lite roligare om man har "rätt" namn på stamtavlan. Men om utifall att någon nu skulle misslyckas kan det ju vara bra att vara förberedd.
Sambo var dock inte så begeistrad i mina förslag. Ebola (min favvo), Echo, Envis, Evil och Ettra dög visst inte. Har fått förslag på rustika namn (tack Malin) där Edgar och Edit är solklara favoriter. Kanske de faller herrn på läppen. Man måste förövrigt  alltid provropa namnet. Namnet ska nämligen vara lätt att ropa och höras bra i skogen. Så med anledning av detta döper man ju knappast en jakthund till Cinderella eller Smörblomma. Prova själv att stå och ropa de namnen för full hals i skogen, så förstår du vad jag menar.

   Mat och sovpaus.

   Liknar små mullvadar.

   På rad, nästan i varje fall.

Kl 16. Matte är värd lite avkoppling i form av några omgångar Candy Crush. Snart ska jag ta och kika på vad årets bokrea har att erbjuda. Suck, så är det dags att släpa ut hundarna igen...

Kl 17. Går igenom dagens reklamskörd och samtalar i telefon med en go vän.

Kl 18. Hundrastning, igen. Samt leker med kameran och förevigar mina alla hjärtansdags blommor

   Tulpaner is da shit...

Kl 19. Ooops, någon har glömt att äta middag och nu är det på tok för sent för något mastigt. Får bli lite yoghurt och en mugg te. Pensionärs-Jenny har inhandlat "kvälls te" Eftersom jag har nog svårt att somna om kvällen så det verkar klokt att undvika koffeinet. Kan inte påstå att det är lika gott som Earl Grey, men det slinker ner.

Kl 20. Tillredning av den skonsamma majsvällingen som spetsas med äggula och älgfärs.

Kl 21. Måndagens höjdpunkt CSI. Jag och Affe parkerar oss i soffan tillsammans med temuggen

   Affe-Fisen är på plats

Kl 22. Yeah, dubbelavsnitt idag.

Kl 22.30 Tröttheten vinner. Sätter CSI på inspelning. Har rastat alla jyckarna, sista gången för idag och nu återstår bara detta och tandborstning. Imorgon är en ny dag och då börjar allt om igen.....

God natt och tack för idag

Neeeej, jag vill inte, vill INTE att sambo ska åka iväg och jobba. Undrar om det funkar om jag kedjar fast mig vid hans ben? Troligen inte. Jag känner mild panik (underdrift) över de kommande valpningarna. Jag är dessutom superbra på att "måla fan på väggen" Vi talar då om akuta kejsarsnitt, svaga valpar, ingen mjölk och så vidare, jag kan rabbla i evigheter.

Tanken var att Lotta skulle ha producerat redan för någon dag sedan. Men sedan när blir något som man planerat.
Vi tempar henne 100 gånger per dag och nog är det nära nu. Kroppstemperaturen sjunker först, hon ligger nu på ca 36,6 för att sedan stiga just innan valpning.
Under eftermiddagen har hon börjat bli pipig, flåsig och orolig, så jag antar att de små liven kommer till världen någon gång under natten. Varför ska det alltid ske då, om natten. Detta är vår femte kull och hittills har ingen fötts på dagen.

   Lotta

Jag har just varit och tagit en språngmarsch med henne, iklädd gummistövlar och dunjacka. Som det sved i bröstet. En kombination av dålig kondition, viktökning och FD lunginflammation antar jag.
SÅ nervös blev jag då hon plötsligt satte sig för att göra nummer två, sluta kläm, ville jag ropa, livrädd att det skulle ploppa ut en liten valp rakt ut i snödrivan.

Valphage nummer två har byggts i helgen så nu har vi även inne Kikka, den andra dräktiga jämthunden. Hon är parad 1 vecka senare. Tjock som en julegris ligger hon och jäser i valplådan.

   Kikka, svank som en gammal ko.

Förutom att förberedas inför valpningen har det lagats mat. 21 matlådor har jag lyckats knåpa ihop. Nej, jag tycker inte att det är roligt att laga mat. Men sambo behöver matlådor med sig när han åker.  

   Några av 21 lådorna

Affe är på tårna och gillar inte alls mina rundor i valprummet. Nyfikenhet och avundsjuka är bara förnamnet.
Det har blivit rätt mycket hopp och skutt sista veckan för honom, en bieffekt av husses närvaro och idag lät jag dessutom honom vara lös igen, lite mot bättre vetande. Men Affe, han var lycklig han.
Blev faktiskt en bra runda med inkallnings och kontaktövningar. Fick ett gyllene läge att "gå och gömma mig" och rätt snabbt insåg Affe att han minsann råkat tappa bort matte. Kanske inte så smart att springa förväg och inte håll koll på virrmatte. Rackarns överlycklig var han när han sedan fann mig.

Ett av våra problem är hans koppeldragande. Inte så att han drar överdrivet men han ligger på, för mycket, i mitt tycke. Idag gick han plötsligt jättefint och jag belönade honom genom att låta få bära min vante några meter (vante=jackpotbelöning). Han fortsatte gå fint och han fick vanten på nytt, så där höll vi på hela vägen hem. Jätteduktig pojke. Det finns hopp.

Fanny fick sig en egen promenad på tu man hand med matte, vilket hon uppskattar. Jag fortsätter att ge henne specialblandad mat och hittills har magen hållit sig bra. Håller tummarna att det forsätter så.

Var just och kollade till Lotta. Hon hade rullat ihop sig till en boll och sov. Samlar väl krafter inför natten kanske.......    *Vänte-li-vänta*

Just det imorgon är det faktiskt EFIT, på riktigt, jag har kollat. Har valparna kommit är det ju lätt att räkna ut vad mina bilder kommer att föreställa.

Tjingeling

Dagarna rullar iväg fortare än kvickt och tänk att man åldras i samma tempo *hjälp*
Det har varit min "lättare" arbetsvecka men den har ändå varit tung. Jag känner mig pigg och glad men orken finns inte. Hade väl aldrig kunnat tro att lunginflammationen skulle ta ner mina krafter så totalt. Nå det kan bara bli bättre nu och nästa vecka tänker jag börja träna igen. Nej, det svider inte i bröstet än, eller jo det gör det men på måndag är det borta!!!

   Apropå tid. Denna bild kom till av ett misstag, ett
ofrivilligt knapptryck. Men visst blev den rätt bra
ändå.

Sambo som varit hemma snart en vecka, hade räknat med att vara ledig en tid framöver för att ta hand om de två annalkande valpkullarna. Men ack vad han bedrog sig. På söndag eller måndag bär det av på jobb igen och vem lämnas kvar med eländet?!
Suck, har ingen aning om hur jag ska få ihop logistiken men när det väl gäller brukar jag vara rätt bra på att trolla. En av de positiva egenskaperna av att vara super-women *haha*

   Spanar-Affe.

   Lyckan går väl inte att ta miste på?

   Kolla matte, vad är det här?

  Ett träd hade under natten fallit tvärs över vägen. Affe investigerar.

   Affe har försett sig med lite bevisbörda från det
fallna trädet.

   Samma pinne går i arv.

Har trixat lite med Fannys mat eftersom hon inte alls varit bra i magen. Efter många år av hundbajsanalyserande har man liksom lärt sig hitta den optimala hundbajsens färg och form.
Detta låter med största sannolikhet helt vedervärdigt och kanske osannolikt för den ofrälste. Men alla med hund vet nog vad jag talar om och känner säkert igen sig i följande. Sen kväll, kolmörkt, iskallt och där står man med fick lampan i full beredskap, redo att dyka ner med ljuskäglan och analysera nummer två. Och så den ständiga frågan när sambo varit ute med hundarna - hur såg bajsen ut? Varför blir alltid svaret - Bra?
Hur som haver har jag plockat bort riset och blandar nu ut lite foder med rå älgfärs, morotspuré och majsvälling. Jag har märkt en avsevärd förändring. Hoppas så innerligt att det ska hålla i sig.

   Kängru?

Så var det pinnen igen. Bättre än Dentastix ;-)

   Tvi, tvi, tvi....

Affe fick rasa fritt härom dagen. Det var första gången på väldigt länge, sedan någon gång innan Uppsala besöket. Gissa om han njöt, jag med. Det är sådan fröjd att se hunden röra fritt, sträcka ut i stegen och bara kuta för allt vad benen håller. Det var ju just det, allt vad benen håller. Den här gången gick det bra och jag har inte märkt av någon hälta. *yippie*

   Begynnande raseriutbrott.

Måste påpeka att detta är en plättlätt vinter, bortsett från all satans snö då, men väl temperaturmässigt. Idag har det exempelvis varit plusgrader. Lika bra att det inte blev Thailand denna vinter. Dit vill man ju åka när det är - 30 grader, som det brukar vara här i bistra januari/februari.

   Nyfiken i en strut, undersökte och fastnade i
IKEA påsen.

   Inte vackra men väldigt goda. Befinner sig nu i
säkert förvar i min mage.

Go fredag på er.

Idag blir det kort.

Jag vet..... Mina hundar får stå ut med massor, men de går ju aldrig lottlösa.Tjänster och gentjänster, helt enkelt. 

Ha det gott.

Tjohooo, det är ju EFIT idag och äntligen har jag tagit mig själv i kragen, laddat kameran och är sugen som bara den att föreviga min dag.
Andras EFIT-bidrag finner du här:

Kl 8. Uppstigning.

Kl 9. Utfodring av de fyrbenta.

Kl 10. Gästrumsröjning. Nu ska jullådorna ut och en valphage ska bäras in. Vi väntar nämligen tillökning.

Kl 11. Om man lyfter på bakduken så finner man????

Kl 12. Funderar på att gå ut i "finvädret" men det blåste så kallt. Var inne och donade i valprummet.

Kl 13. En snabb dusch och uppladdning inför dagens arbetspass.

Kl 13. Man ska alltid prova något nytt och vidga sina vyer. Idag provade jag mullbär på jobbet, vi hade en provpåse. Konstiga bär, med speciell smak och lite så där halvläbbiga att tugga på.

Det här var ju väldigt pinsamt. Precis när jag slängt iväg inlägget, tidigare idag, visade det sig att det ju inte alls är EFIT idag, det var ju redan igår. Här har vi ingen koll alls på läget. Fotande kom liksom av sig i och med detta och jag avslutar med dessa bilder. Kör hårt vid nästa tillfälle istället den 18 februari, om bara en vecka alltså :)

kl 18. Förberedande av valphagen. Först så här:

Kl 19. Sedan så här:

Kl 20. Och det som gömde sig under bakduken var såklart semmelbullar. Bilderna är dock från förra årets upplaga. Imorgon bli det premiär för årets.

Kl 21. Nu börjar mitt absoluta favvoprogram CSI New york.

Ber om ursäkt för mitt klena fotande idag.

Hälsningar från virrpannan Jenny

Har blivit väldigt lite datatid sista dagarna, därav den glesa uppdateringen. Jobba, ge hundar mat, rasta hundar, sova, ekorrhjulet som snurrat runt i ett kör. Men nu är sambo på väg hem igen så avlastning kommer.

   Två som är beredda på lördagsmyset eller var det fredagsmyset...

   Tvångsposering.

Det har varit en ganska stressande arbetsvecka för mig främst på grund av Fanny. Hennes drickande har ju minskat men hon kan inte hålla sig lika länge nu för tiden, vilket medför att jag måste ta rast, köra hem och släppa ut henne. Jag klarar det på ca 35 minuter (körningen tar ca 30 min) men det är med andan i halsen. När hon i fredags dessutom blev dålig i magen var jag nästan beredd att kasta in handduken. Matade i henne Canikur och nu är magen bättre men hon får inte så mycket mer än majsvälling att äta.

   Sleeping beauty.

   Affe - om konsten att sova som
ett pucko.

I övrigt har det inte hänt så mycket mer än att jag på fullaste allvar blivit terroriserad av två älgar jäv--r.
Började i torsdags, rätt sent på kvällen då det blev ett himla liv på jämtarna i hagen. Öppnade dörren och ber dem vara tysta. Hjälpte noll och nada. Bara att gå ut och se efter vad som skapade upprördheten. Hinner inte ta många steg innan jag ser två älgar i det nu översnöade potatislandet, ca 5 meter i från mig. Helt orädda och utan brådska står de bara och glor på mig, som hoppar och vrålar som en galning för att de ska ge sig iväg.
Klockan 1 på natten gör de återbesök. Får mig osökt att tänka på Gevaliareklamen "Vad bjuder du på när du får oväntat besök".

   Lotta-jämthund

Nästa morgon när jag ska ge jämtarna frukost får jag nästan nypa mig i armen för att kolla så jag verkligen är vaken och inte har några hallucinationer, då mamma älg med älgbarn står precis vid hundhagen och gnager på en kvist. Observera att de präktiga jämthundarna sussade sött inne i sitt hundhus, totalt omedvetna om inkräktarna på gården.  

En av älgarna verkar dessutom ha varit lite bastusugen då den strukit precis längs väggen till utebastun, ett helt varv har den gått. Andra spår går en bit upp på jordkällaren och imorse när jag gick med Affe kunde jag konstatera att hela bakgården är full av älgspår.

   Runt utebastun.

   Jordkällaren.

Ganska förnedrande eller hur? och nästan lite som en serie-stripp  ur Lars Mortimers Hälge. Sambo som lever för den "heliga älgjakten" och nu stryker älgarna runt husknuten, retar gallfeber på hundarna och inte får han skjuta dem. I september när det är "dags", kommer de att vara som utplånade från jordens yta.

Nu när jag tar ut Fanny och Affe är jag en smula observant. Inte så att jag är rädd för älgarna även om svärfar menade att man ska vara en aning försiktig när det rör sig om ko med kalv men jag vill helst undvika koppeltrassel om älgen får för sig att springa åt fel håll.

   Fina färger på himlen imorse.

Nu ska jag vila resten av dagen och samla krafter inför kommande arbetsvecka. Är i princip frisk, lite efterslängar kvar bara men orken finns inte än och det känns som varenda muskel i kroppen förtvinat. Blir så matt när jag gör något som kräver lite mer ansträngning.
Undrar om jag ska klä mig anständigt idag. Just nu iklädd pyjamas, morgonrock och håret på ända. *Hehe* på Affens promenad imorse drog jag bara ett par täckisar över pyjamasen, klart!

NIX! Det är en pyjamasdag i dag, heeela långa dagen. Nu är det bestämt.

   Affe har alltid pyjamasdagar.

Auf wiedersehen

Första arbetsdagen på en vecka igår och det var då ingen lek. Efter någon timme var jag fruktansvärt trött, helt slut faktiskt.

   Matte har "gått på" reklamen och Affe äter Dentastix.
Löständer till jycken, pyttsan.

Somnade före kl 20 i soffan. Vaknade lagom till kvällens "höjdpunkt", som naturligtvis pillade bort alla andra sevärda program, nämligen fotboll, Sverige mot Argentina.
Jag beslöt mig för att bevittna min absolut första frivilliga halvlek i detta spel. Detta är alltså en skräll utan dess like, sambo kommer säkert att svimma när han får reda på detta. Jag avskyr nämligen fotboll. Så fruktansvärt segt och tradigt att titta på. Men efter att i dagar hört kommentatorerna bli till sig i trasorna över underverket Messi, som tydligen spelar i Argentina och så då vår egen Zlatan, om kameramän som inte hinner med och filma i Messis vändningar och så vidare, var jag ju tvungen att med egna ögon se hur magiska de verkligen var.
Pyttipanna säger jag bara. Man ser ju inte vem som är vem och när de efter 100 år lyckats få bollen nära målet, då missar de den gigantiska öppningen. Nä, jag håller mig till hockey även i fortsättningen. Tvära vändningar, tacklingar och slagsmål, det är mera min grej.

   Vinter? No shit!! Less på all snö.

Somnade som en sten när jag gick och la mig. Orkade inte ens spela en omgång Candy crush i mobilen, vilket jag alltid annars gör, brukar kalla det min godnattsaga.

   Var är hunden?

   Häääääär...

Veterinären hörde av sig rörande Fannys levervärden som bekymrat mig. Nu var de tydligen inte upprörande höga, inget akut alltså. Man kan göra ett test för att få mera klarhet. Men jag tror jag avvaktar med det tills nästa kontroll av hennes medicinering, om ca tre månader.
Bra gjort av veterinären att höra av sig, det gav definitivt pluspoäng.

   Affe pustar ut efter en god natts sömn ;-)

Snart bär det av mot jobbet igen. Känner mig piggare idag men då har jag sovit gott i många timmar,  unnade mig även en rejäl sovmorgon, efter Fannys akuta kissnödighet kl 6.

   Min lunch! Fattar inte varför sambo INTE ville ha
matlåda. Kycklinglever och champinjoner är
ju yummi yummi.

Over and out!

Idag ringde en veterinär och meddelade Fannys provsvar. ACTH stimuleringen var bra, alltså själva värdet då. Vilket betyder att hennes kortisonproduktion är reglerad men inte totalt utslagen. Tror snart jag kan doktorera i ämnet. Dessvärre hade inte hennes levervärden gått ner som förväntat. Å andra sidan hade de inte stigit heller vilket får räknas som positivt.
Nu ska jag slänga i väg ett mejl med lite frågor till hennes "ursprungliga" veterinär som bara jobbar deltid och är därmed förfärligt svår att pricka in besöksmässigt med mina lediga dagar. Upplever det som rätt jobbigt att behöva vandra runt hos olika veterinärer även om jag vet själv att hålla koll på det väsentliga.

Jag blir friskare för var dag men seeegt är det. På onsdag ska jag iallafall äntligen jobba igen. Jag lullar ju på ensam här hemma då sambo är borta på jobb och nu blev det visst förlängt med ytterligare 7 dagar. Jag gör inte mer än jag måste just nu om man säger så och pyjamasen är standard uniform. Har för övrigt inte så mycket annat att ha på mig heller. VOLVO -jag rullar är en passande beskrivning och JA man kan uppenbarligen explodera upp i vikt. Varför kan man inte då explodera ner också. Det enda som dock exploderar idag är mitt huvud. Eländiga, miserabla huvudvärk.

Har jag nämnt att vi ska bli föräldrar!? Båda våra jämttikar Lotta och Kikka är dräktiga och beräknas nedkomma med en dryg veckas mellanrum. Jättekul eller inte, jag röstar för inte. I varje fall om "den andra" prickar in och flyr i väg på jobb under mardrömsveckorna. De ökända sista veckorna då de söta små tussarna plötsligt förvandlats till hungriga hyenor med pirayakäftar, beredda att sätta tänderna  i hälsenor och andra utsatta punkter. Och det absolut enda man gör är att torkar kiss och bajs. Åh, vad jag längtar..... INTE!

   Söta små jämthundsvalpar????

   Söt jämthundsvalp!!!

Minst 10 valpar är identifierade men det kan definitivt vara fler. Insåg just precis att jag drömt att Affe var på väg att bita ihjäl en valp. Undrar om jag projicerar mina egen känslor på Affe i drömmen *haha*
Mot mitten av februari är hur som helst den första nedkomsten beräknad och den andra då naturligtvis en vecka senare.

Hmmm, strömmen kommer och går som den själv behagar. Gillar inte.

Tjingeling!