Nu vet jag varför jag inte är så förtjust i sparken som transportmedel, den är livsfarlig!

Skulle så stort premiär åka spark tillsammans med Emisen och var jätteglad att jag kommit på ett ypperligt sätt att motionera vovven. Det var extremt vingligt och ringrostigt till en början och Emil såg minst sagt konfunderad ut.

Men insåg, när matte började få in tekniken, tjoho nu får man minsann kuta och dra utan att matte bannar.

Men säg den lycka som varar. Det blev sånt tvärstopp att jag tror jag både fick whiplash och hjärnskakning. Det var så nära att jag gjorde en praktfull volt över den f---b sparken. Emil såg vettskrämd ut, kanske inte är så konstigt med tanke på ordflödet som kom ur mattes mun   Sparken slängdes resolut åt sidan och resten av promenaden bedrevs på traditionellt sätt, gående. Övervägde att lämna kvar eländet i snödrivan men tog ändå med mig den hem, på vägen tillbaka.

Är ledig idag och har varit till Nautilus direkt före frukost, har scrappat lite (håller ännu på men tog mat och kaffepaus) har sotat ur pannan och innan dagen är slut ska jag plantera mina Petuniafrön.

Sambo är på friarstråt med Alba, någonstans i Finland. Enligt blodproverna var det en bra bit kvar till höglöpen men finska släktet förlitar sig inte på blodprover utan har helt egna kriterier för höglöp. Vilka tänker jag absolut inte gå in på men stämde gjorde det och direkt vid ankomsten blev det en "lyckad" parning med en hängning på ca 20 min som det nu så fint heter.

Imorgon väntas dom hem igen.

Må väl och lev gott.

 

majsan

10 februari 2010 09:37

Hej, Tisdag verkade vara Sparkarnas dag.. tog själv en promenad med Vilma och Spark men inte lätt när man har svårt att gå själv och sparken tog tvärstopp hela tiden och hunden drog :( men farten var ju som tur inte i samma som din ;) Tur att allt gick bra för dig, Hoppas det blir många puppisar Kram Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...