Ett dygn har nu lill-Affen tillbringat i sin bur och det har faktiskt gått ganska bra hittills. När han piggnar till och blir för stökig får han lite aktivering i form av hjärngjympa. Jag gömmer godis i toarullar eller i speciella kuber som han sedan måste tippa och vippa på för att gottan ska ramla ut. Att försöka komma åt mjukost med lilla tungan från en annan leksak kräver så även det hjärnaktivitet. Sedan kan man sova sött och gott ett tag igen.

Tycker nog att benet verkar något bättre men hoppas innerligt att dagens veterinärbesök (12 veckorssprutan) inte förvärrade skadan igen. Han är ju så superduper glad åt alla nya och det ska hälsas minst sagt intensivt. Så veterinären som skulle ge sprutan fick ett varmt välkomnande. Sedan på väg ut till bilen kom det en jämthund och i Affes värld är jämthundar gudar och det blev glädjefnatt igen.

Nu är han åter inbommad och jag går omkring och känner mig fullkomligt usel som gör detta mot honom. Att jag gör det för hans eget bästa fattar ju inte han.

Valpen har vuxit och väger idag 3.2 kg Tror han kommer att bli en stor kille, en vacker dag fast just nu känns han bara yttepytte liten.

Kanske man kunde få något gjort här hemma nu när valpen har boxvila, eller inte.

Ha en trevlig dag med massor av fredagsmys..

Ett mycket litet busfrö

 

Majsan

11 juni 2010 13:54

Tänk inte ens tanken på att du är stygg..
Affe kan inte få en bättre matte som tar hand om voffsingarna som små barn..;)
Vilka fina bilder på Affe!!
Kram Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...