Vårfloden är numera ett minne blott och jag kan passera utan flytväst och dykutrustning. Det höll dock på att bli favorit i repris i tisdags då vattnet steg med en farlig fart. Men tydligen fick de ordning på makapärerna för på eftermiddagen var nivån normal igen.

Stressade iväg till klubbens onsdagsträning med Affe och önskade att jag kunde få en liten ynka hundradel av hans energi. Slut matte, energisk, speedad jycke, en dålig kombo. Har iallafall insett att jag måste backa tillbaka några steg. Så fram över kommer vi bara att vara åskådare vid sidan om. Ska ta med en flit eller dyna och på den ska vi vara, lugna och fina, visst Affe? Mycket energi i den där fortfarande, var en av kommentarerna. JAG VET!

Hunden är ju människans bästa vän, sant! Varför älskar vi då våra fyrbenta vänner så kopiöst och oförbehållsamt?Ibland undrar jag, verkligen. Ta exempelvis Affe på morgonens promenad, där han fick vara utan koppel och fri som vinden. Vad gör han? Jo, han hittar något odelikat som han först överväger äta  upp men efter mitt vrål nöjer sig med att gnida sig i istället. Herre min skapare vad han luktade, jag kräktes nästan och det är sant. Trots 10 meters avstånd mellan oss kunde jag ändå känna lukten. Gissa om det blev badbaljan när vi kom hem och mattes väldoftande Tommyguns schampo.

Skogsvägen är lömsk på våren. Helt plötsligt utan förvarning försvinner marken under fötterna och har man otur kan man göra sig riktigt illa. Imorse rämnade marken men ingen skada skedd, den här gången. Affe däremot var synnerligen intresserad av det nyuppkomna hålet.

Hallå, är det nån där? 

  Kolla matte, båda mina tassar ryms.

La förövrigt in lite aktivering på promenaden imorse, balansgång på trädstockar. Kan inte påstå att han var jättefascinerad. Allt runt omkring är ju så spännande. Men på vägen hem var han minsann upp på en av stockarna och kollade om det fanns något gott kvar.

Trååååkigt 

  Om jag stirrar nog länge kanske godiset hoppar in i munnen.

Okej då, säg varsågod gärna nån gång idag.
  

Är inne i en bakperiod igen (tyvärr) I onsdags blev det blåbärsmuffins med vitchoklad och idag blev det en kladdkaka med glasyr. Är inte så förtjust i mastiga, tunga chokladbakverk (typ kladdkakor och brownies) men sambo gillar dem desto mer och godkände det nya receptet. Men någon storfikare är inte så jag donerade genast kakan till svärfar och hans bröder (förutom en extra bit som sambo räddade undan) Hoppas de gillade den.

Blåbärsmuffins 

Avslutningsvis så finns det antagligen inget ord som heter ODELIKAT, som jag använt i dagens inlägg.För mig är det självklart men jag hoppas att "alla" ni andra förstår innebörden av det "nya" ordet (alltså päckligt,äckligt) Kanske måste börja med en tillhörande ordlista kopplad till bloggen eftersom jag ständigt uppfinner nya oexisterande ord.

Go kväll!

Ps vattenbilderna är tagna nere vid ån, där isen äntligen släppt sitt grepp men vattennivån är väldigt hög.

 

Lena, Kila, Pirra

12 maj 2012 22:00

Härrejösses vad du hunnit skriva sen jag var in sist! KUL att få hänga med i vad ni pysslar med!!!

 

Pirjo

13 maj 2012 07:14

Inte är det nå svårt att förstå vad du menar med dina "nya" ord:). Det är så roligt att läsa vad du skriver, du skriver så bra.
Och ikväll far vi, jippiii! Kram

http://www.gransdalen.kennelsida.se

 

Majako

13 maj 2012 16:06

Fina bilder på vårfloden Affe är jätte fin när han sitter på björkstocken ,vilken tur att han nöjde sig med att rulla sig i sitt odelikata fynd annars hade du säkert haft en Affe med dålig mage och troligtvis dålig lukt i hela huset.En bit av kladdkakan blåbärsmuffins och en kopp kaffe skulle sitta fint.Kramar från oss

 

Jenny

14 maj 2012 07:40

Lena, Plötsligt händer det! Jenny, uppdaterar bloggen :D

Pirjo, Tack :) Och när jag skriver detta ligger du på en strand många hundratals mil bort och gottar dig. Avundsjuk? Näää, inte alls. + 4 grader och regn i luften. Men avundsjuk, nope ;)

Majako, Han tänkte nog sätta i sig härligheten men ändrade sig tack och lov. Tur att Fanny inte var med, hon hade defintivt inte tvekat att sätta i sig den oidentifierbara päckel-högen.

Kram.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...