Alltså, när ska denna kyla ge vika? Just nu visar termometern -28.4 och jag fryser nästan ihjäl. Positivt är dock att alla otäcka basilusker och kvalster har svårt att överleva, tror jag i alla fall. Men att promenera hundarna är liksom bara att glömma.

Igår kväll var det norrsken, så vackert, mystiskt och lite magiskt. Synd bara att det var så ruggans kallt. Det är en aning svårt att njuta av fenomenet när näsan håller på att förfrysa och trilla av.

Har nu arbetat i två dagar och helt ärligt så är det underbart men milde himmel vad trött jag var igår när jag kom hem. Så vet ni vad jag gjorde? Jo, iklädde mig myskläderna, gjorde eld i kaminen, drog Fatboyen bredvid och kokade mig en stor mugg örtte. Kan säga att det verkligen var njutning på hög nivå och det bästa var att man liksom kände sig förtjänt av det.

Värme för kropp.

Igår var ju alla hjärtans dag och jag fick några riktiga hjärtevärmare, tack snälla ni, jag blir så ända in i hjärtat rörd.

Värme för hjärta och själ.

Idag har jag köpt något jag aldrig hela mitt liv jag tidigare betalt pengar för, nämligen strömming. Anledningen till att jag aldrig köper strömming beror på att firren som simmar här uppe i norr inte är god, den har en otäck bismak av något. Men dagens köpta, färdig fileade strömming kom någonstans långt söder ifrån, så jag vågade prova. Rullade strömmingen i ströbröd med kryddor (naturligtvis mammas originalrecept, the one and only) och fyllde dem med persiljesmör och till detta serverade jag mandelpotatismos. Men njaa, de fick inte helt godkänt. Det ska helt enkelt vara purfärsk Roslagsströmming, som jag själv ryckt upp. Det måste vara något med vattnet där som gör fisken så god, gift menar sambo.

Strömmingsflundror  

Nu är det halv åtta hos mig..