Milda makaroner vilken dag på jobbet. Full rulle och massor med folk. Morgonen var stendöd. Men medan jag och en kollega lossade Icabilen blev butiken knökfull.
På brödavdelningen passerar själva huvudleden, kundvarvet. Det var en strid ström av kunder och kollegan från bageriet som försökte komma fram med bullar och baguetter, väste i mitt öra att hon hade en låttext som malde i huvudet, Highway to hell. Klockrent och jag skrattade gott resten av dagen.

Slutade många timmar efter ordinarie arbetstid, det gick bara inte att gå hem. Så fort jag gått ett påfyllningsvarv, var det bara att börja om igen. Jättekul så klart och känslan att man gör skäl för lönen infann sig.

Det har under mars månad rörts om rejält i grytan som kallas livet. Jag har pendlat mellan upp som en sol och ner som en pannkaka. Inte bra alls. Jag inser till slut, högst motvilligt, att soppan har för många ingredienser. Jag vet precis vilka jag behöver sålla bort men det gör inte saken lättare, inte ett endaste dugg. Och det är ju de speciella ingredienserna som gör soppan lite mer intressant. Nu har jag rensat och kvar finns bara det nödvändigaste.
Det blir nog bra det här, någon gång. Nu ska jag bara försöka strukturera upp tillvaron och göra lite förändringar.

Skulle ha varit ledig i morgon men ändrade mig i sista sekunden, typ nyss. Tur man har en förstående chef.

Trevlig helg