Det är tufft och kommer kanske att bli ännu tuffare för vår lilla flock framöver. Men med näsan över vattenytan gäller bara det att orka trampa vatten tills man når land och det gör vi nog, om ett tag framöver.  

Något, modell värre har inträffat och för ovanlighetens skull rör det denna gång oss tvåbeningar. Sambo som innehar huvudrollen i händelsen har förmågan att prata om det hela och ventilera medan jag sluter mig som en mussla, har aldrig sett värdet att prata om händelser även om det sägs att det hjälper. Jag orkar helt enkelt inte prata överhuvudtaget, inte om något alls. Helst skulle jag bara vilja sätta världen och tiden på time out och krypa under en sten och gömma mig. Nu är det bara att rida ut stormen.

Försöker komma på vad som hänt på hundfronten mellan nu och förra inlägget men det är som urblåst i huvudet. Fick bläddra lite i almanackan och faktiskt har vi ju varit och Rehabbadat i tisdags. Denna gång dopade jag Affen med Zylkéne (ett harmlöst, rogivande preparat som framställs ur komjölk, mer info här) I badet fick han grillad kyckling.

Det blev solklart den bästa gången hittills och kanske var det en lyckad kombo med Zylkéne och kyckling.

Så, nu vet ni att jag lever i alla fall.

 

Lena, Kila, Pirra

27 januari 2011 20:19

Men nej, vad trist med jobbigheter! :( Men såklart är ni stjärnor på att trampa vatten och fixar det! Hejar på er!

 

melitta

28 januari 2011 07:08

Hello:) alla har vi ju olika sätt att tampas med lite jobbiga saker, Ni kommer att fixa det:) Det är tur att sambo din är den person han är! så han inte hamnar för långt ner.. om du förstår vad jag menar:) Många kramar till er;)

 

Jenny

28 januari 2011 11:18

Lena, jo jag är jättebra på att trampa vatten, blub, blub ;)
Melitta, Det är verkligen tur. Nu har han precis åkt i väg och blir borta över helgen, för att få lite annat och tänka på, välbehövligt.
Kram.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...