För att ensamhetsträna Affe utan störande objekt (en skällande jämthund vid namn Bella) packade jag igår in objektet i bilen och åkte till stan för att ta en långpromenad i kommunen. Väderläget -1 grad och lätt snöande. Vilket efter att jag hade kommit knappt halvvägs på promenaden hade ändrats till massivt snöande och blåst.

På ca 90 minuters vandring hade det hunnit komma nästan 1 dm snö och det var som att gå i lös sand, så jobbigt. Det gick att köra drygt 60 hem längs E4an.

Snön fortsatte att spy ner hela eftermiddagen och kvällen. Och naturligtvis (i och med väderläget) inleddes det roliga fenomenet men strömmen som kommer och går. Ungefär var femte minut gick den för att komma tillbaka efter ca 1 minut. Det var liksom lönlöst att ens slå igång teven. Hann i alla fall, mellan strömbortfallen sätta igång en durumbrödsdeg med hjälp av köksassistenten. Den ska bakas ut idag efter en natt i kylen. Det är för mig ett nytt recept så det ska bli lite spännande.

Nattade mig själv och hundarna tidigt i brist på annat och hade just börjat slumra in när jag hörde det, KNAKADET i taket, åtminstone tror jag att det knakade.

För snart ett år sedan var jag med om ett takras (lite info här) på jobbet, då entrétaket föll ner bakom ryggen på mig, så jag är kanske lite lätt ”yrkesskadad”

Men där var det minsann igen, knak. Insåg att jag inte skulle sova en blund på hela natten om jag låg kvar där så ut med madrassen och hundarnas sovplatser på köksgolvet istället. Taket är fortfarande intakt   så jag vet inte om det hade med snömängden att göra, det blåste ju rätt hårt så det kan ha varit något annat.

Idag har väderleken ändrats markant igen, strålande sol och 18 minusgrader. Jag har åter ström men hemtelefonen och mobilen funkar inte. Men konstigt nog, som ni märker, funkar nätet (det ovärderliga)

Idag väntas sambo tillbaka igen efter en helg på (ett så kallat) avelsråd (jag kallar det hellre för bastu och dryckesråd  ) samt hundutställning långt bort i ingenstans (Finland)

Nu ska jag baka ut mitt durumbröd.