Envisa förkylning. I tisdags höjde chefen rösten åt mig och körde mig på dörren. - Nu går du hem! - Meen! Det var ungefär allt jag vågade drista mig att säga emot. Nu är det betydligt bättre men så in i graven trött och slut i kroppen, havererad axel och huvudvärk från Mordor. Japp, det är trevligt att vara jag. Har massor jag vill göra idag men  axeln och huvudet bestämmer aktivitetsnivån tyvärr.

   Ruben & Jamie i det som återstår av det vita norrlands möglet.

   Bus..

Fredagen var en bra dag på många sätt. Jag kände mig stundvis som mitt forna jag, vilket tydligen märktes. - Hon är på hugget igen, sa en av mina leverantörer som jag träffar dagligdags och en händelse fick mig att hicka av skratt och tårarna rann. Det var länge sedan sist. Men fredagen tog slut alldeles för fort. Efter massagen klarade jag knappt av att hålla ögonen öppna och jag kraschade i soffan alldeles för tidigt. Trååååkigt! Igår sov jag, sov, sov, sov. Rätt trist det med.
Enligt lönespecifikationen kan jag återigen konstatera att  min månad nästan har 5 veckor i stället för 4 och jag som tyckte att jag jobbat mindre. 

   Rubens hobby, tugga av kompostgallerpinnar. 
Snabbt avklarat. 5 pinnar på ca 60 minuter. Behöver
ni låna en bultsax, hör av er..

På  Facebook  florerar våra, för veckan, nya felstavade skyltar.  Folk är ironiska och tycker både det ena och det andra. Pinsamt är dock den gemensamma  ståndpunkten och jag håller med. Men jag kommer som sagt var inte att göra någon mer insats.

   Vi har lagat mat under slutet av veckan...

   Vi, som i jag och min fyrbenta assistent.

   Ska föreställa tacopaj.

Jag har köpt mig själv en liten present. Liten men dyyyr och jag är värd det, intalar jag mig själv. Brukar ha ångest i kassan när jag köper något dyrare. Men inte nu, inte det minsta. Inte ens att presenten var helt, totalt onödig fördunklade min beslut.

   Min lilla stjärna.

Har börjat planera lite för utsidan av huset. På agendan står dörrbyte och så vill jag hemskt gärna ha en altan. Åh, tänk att få köpa fina trädgårdsmöbler och ställa på altanen. Ett parasoll, lite krukor. Vill ha nuuuu. Dags att börja fjäska för pappsen. Kan ju vara lika bra att fixa altanen när man ändå byter dörr, typ. Kanske jag inte borde ha köpt min dyra present....

   Vi tog en sen kvällspromenad igår, jag
och bullen. Helt underbart.

Jamie, håller på att åka i en returlåda tillbaka till uppfödaren. Lilla fröken har börjat yla på nätterna och jag som alltid mer eller mindre sover som en kratta behöver definitivt inte de här extra uppvaknandena. Hon blir dessutom väldigt förgrymmad när jag tar Ruben på promenad och lämnar henne hemma. Man hör henne flera kilometer bort. Yyyyyyyyyyyyyyyllllllllll.............

   Solbulle.

Önskar att min hjärna skulle vara snabbare än min trut. Var väl i egna tankar (precis som vanligt) på jobbet härom dagen när någon plötsligt står väldigt nära och säger - Hej!  - JÄVLAR!  Vrålar jag och lättar väl 15 cm från marken. Tur att det var en säljare och inte en kund. - Var du någon annanstans? Nä, vad tror du, smyga på mig så där, pucko!

Gör nu som bullen och ha en riktigt lat och skön söndag!  
  

 

Malin

27 april 2015 08:28

Vilken BRA chef du har Jenny! Du måste ta hand om dig! Men känner igen "jag måste ändå" syndromet.
Vilken Bul(tsax)e alltså.. *dumstrut* är ju inte helt bra att käka galler.

Blev ju hemskt nyfiken på din dyra present - men jag är helt säker på att du är "förtjänt" av den ♥

Jag vill ligga i bullens korg i ditt kök ;) så kan jag få sån där mumsig paj.

*miss U*

http://www.madofi.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...