Min lilla älskade Emil är nu en änglahund. Det gör så ont, så ont och jag är så fruktansvärt ledsen. Ett stort hål, något som fattas, livet kommer aldrig att bli sig likt igen och jag hatar det. Jag fattar stundvis inte att han är borta, bara väntar på att han ska komma springande när jag rör i matskålen, att han ska ligga där och titta på mig när jag kommer in i vardagsrummet.

När jag orkar kan jag berätta mer men just nu går det bara inte,

Min Emil, min Emil kom tillbaks till mig. Hur ska jag lära mig att leva utan dig?

Min Emil 

 

Daniel

4 mars 2010 13:04

Fy vad tråkigt, beklagar verkligen!

http://www.jamthund.se

 

Monica

4 mars 2010 17:33

ord blir så futtigt...vad vidrigt jobbigt du måste ha det just nu,Emil kunde iaf inte ha fått en bättre matte än dig...kram/Monica

 

melitta

4 mars 2010 18:34

Vad tråkigt att det blev så!! Många kramar till dig/er...

 

Sari, Teddy och Nemo

4 mars 2010 20:28

Farväl Emil. Himlen har fått en ny stjärna.

Kram vännen

 

Linda, Cando, Lonzo

4 mars 2010 20:51

Emil fick den bästa tiden han kunde ha fått här bland oss när han hamnade hos dig!
Så fruktansvärt tråkigt! Sov gott lilla Emil!

 

Jenny

5 mars 2010 17:50

Tack snälla ni för alla fina ord, ni ska veta att dom värmer.

 

Lena, Kila, Pirra

8 mars 2010 02:24

Vännen, har inte läst det förrän nu... Så otroligt lessen för din skull, jag vet precis hur ont det gör, och på nåt sätt blir det ännu svårare med någon man kämpat så mycket för :(
Han har haft världens bästa matte, tror inte nån kunde gett honom det du gett honom, tack vare dig var det kvalitet i hans korta liv.
Massor av kramar till dig Jenny.
Sov i ro lilla fina Emil, nu får du lugn i din själ, och skogarna i hundhimlen vimlar av spår. Kommer att sakna dig i skogen...
:´-(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...