Hjärtat är tungt och sinnet dystert. Affe haltar...
Är det nu det är dags att fatta beslut... Orkar inte, vill inte, kan inte. Vad i hela friden ska jag ta mig till.. Röntgen? Men till vilken nytta, jag har ju redan bestämt att det inte ska bli några fler kirurgiska ingrepp. Fast samtidigt, hur kan jag låta bli.
Om jag var ledsen över artrosen i mitt eget knä så gör detta mig helt, totalt förkrossad.
Min fina, snälla, superbusiga, underbara lilla Piraff. Jag vill bara att han ska få fortsätta finnas i mitt liv och att allt ska vara som vanligt.......

En lång och hård löptur för att rensa hjärnan hade definitivt suttit på sin plats.... Men det går ju inte.