Vad ska man med skräckfilmer till när man kan drömma mina drömmar.

Undrar just om det är allt virrvarr med Affe, funderingar på mitt eget knä och så vidare som ställer till det nattetid.
Vissa nätter drömmer jag så kollosalt sjuka saker. Härom natten befann jag mig till exempel i ett höghus, ute på balkongen när det plötsligt segnande ner fallskärmar från himlen (eller från någon våning ovanför) men det var inte människor som hängde i fallskärmarna, utan SKOR. Det var ju rätt lustigt.

Natten efter var det mindre lustigt då jag körde en bil som inte bromsade när jag gjorde det utan passerade rakt förbi korsningen, in i en återvändsgränd och rakt ner i vattnet.

   Svampar kan visst ge hallucinationer men då måste man ju äta dem först ;)

Än värre blev det i natt, betydligt mycket värre. Benen var som gelé när jag vaknade och det är ett under att jag inte bitit sönder plomberna så hårt som mina tänder var sammanpressade, har riktigt ont i käkarna idag.

I drömmen var det någon i rummet, jag är inte mycket spökgrejer men nu snackar vi vålnader och inte levande individer och milde himmel vad jag vrålade hjäääääääääääääääälp men det hjälpte inte ett skit.

I drömmen vaknade jag av att något slog mig på kinden och när jag vaknade i verkligheten låg jag exakt på samma sätt som i drömmen med ryggen mot den som befann sig i rummet. Jag låg faktiskt paralyserad av skräck och vågade inte ens röra mig för att tända lampan, än mindre vrida mig åt det hållet. Det var fruktansvärt  och efter det blev det inte många timmars sömn.

Som barn hade jag alltid en svag nattlampa tänd och det är nästan så jag funderar  på att återinföra det, för en tid framöver. Den här drömmen skrämde verkligen skiten ur mig.

   Tänk, att till och med en hundrumpa kan bli en fin bild

När promenaderna uteblir måste man tömma terrierenergierna på annat sätt och jag har plockat fram Nina Ottossons aktiveringsspel. Jag har en uppsjö av dessa, många av dem dock på tok för simpla för en slug terrier.

Roligt att se hur olika teknik de har, Fanny och Affe, när de "spelar" och faktiskt helt tvärtemot än vad man skulle kunna tro. Affe är lugn och sansad, får djupa veck på huvudet, jo, det är sant och man ser verkligen hur han klurar, han som annars blir så stressad och uppjagad. Fanny däremot, hon försöker med våld, så snabbt som möjligt komma åt det gömda godbitarna. Alldeles varm och flåsig blir hon efter ett par omgångar.

   Fanny Fladdermus

Själv har jag förfallit i fikaträsket och det känns som jag lägger på mig ett kilo varje dag. Äsch tänker jag, nya friska tag när jag kan börja träna igen och nu passar jag på att unna mig sådant jag i vanliga fall försöker avstå ifrån. Gottigotti med andra ord. Det enda jag hittills lyckats hålla mig borta ifrån är godis och limpmackor.

Blir väl 3 eller 4 år utan godis nu så det vore ju synd att rasera och limpmackorna, nja där fallerar det nog i kväll då jag faktiskt tänkte baka scones och dessutom har jag hittat ett recept på matbröd med russin och valnötter som jag bara måste testa. Smörgåsar har jag ju annars varit utan sedan midsommar, äter ju visserligen mina Oopsisar till frukost men det är ju inte mackor utan mera en slags torr omelett, eller vad man nu ska kalla dem.

Mitt knä mår 100% bättre och på tisdag tänkte jag återgå till jobbet igen. Är egentligen deltidssjukskriven ända in i oktober men äsch ska prova hur det känns.

   Ett ståöra och ett hängöra, bra jobbat Fanny!

Har ännu alla årets semesterdagar kvar men ska ta ut några nu i oktober. Resten sparar jag väl, kan vara bra att ha på lut om något skulle inträffa.

  Are you talking to me?

   Än är det fart i gammelgumman. Men nog likanar hon mest en liten varulv, en väldigt söt varulv.

Hade inte tänkt skriva något alls idag, bara lägga upp bilderna på Fanny. Så gick det med den saken.

Tjing!