avgör mitt humör.

Jag har en förmåga att bli mycket röd om mina kinder när jag är arg och då snackar vi inte lite svagt rosa  Visserligen kan stress och pinsamma situationer också framkalla rodnad men inte i samma dimension.

Kvällen igår var ett bevis på detta, kan dock tillägga att jag ytterst, ytterst sällan blir heligt arg. Ska inte trötta ut er med jobbsnack och detaljer. Men kort sagt så skulle jag ha fått assistans i förbutiken under kvällen, då det är var fredag och mycket folk i farten. Hjälpen uteblev och jag hade en mur av kunder när en och samma kund beställde 20 varmkorvar, då pyste det nästan ur mina öron. Ändå lyckades jag avsluta sista korven med ett varsågod och ett trevligt leende. Mina kinder blev inte neutrala på hela kvällen  

För att bli på bättre humör fick jag försöka tänka på en fniss situation som inträffade tidigare på dagen då jag skulle trä ett brett gummiband runt en bunt frimärken. Piong, sa det så gick gummibandet av och snärtade i väg med all världens fart. Funderade var det tog vägen, vände mig och hann precis se hur det bromsade sin fart och segnade ner några cm från kinden på en kund i kassakön  Första tanken var hur sjutton bandet kunde ta sig så långt bort   Tanke nummer två fick mig att fnissa snudd på hysteriskt. Tänk om det träffat kunden i ansiktet  vilket ju faktiskt var mycket nära. Sjuk humor, livlig fantasi och bra inlevelseförmåga är ibland mindre lyckade kombinationer. Lättroad eller ej, jag blir fortfarande fnissig när jag tänker på det.

Nu har jag klarat av min jobbiga vecka, pust. Har just firat detta med en kebabpizza, mätt och belåten.

Jag gjorde ett travbolag till jobbet idag, 6 rätt blev det men urusel utdelning. Nå, jag var i allafall bättre än Harry boy