Två veckor idag sedan Emil fick somna in, om nu någon missat det. Jag väntar fortfarande på att sorgen ska lätta och tomheten fyllas.

Fanny  lever loppan och har det förträffligt hos min mor i Stockholm, båda njuter nog av varandras sällskap.

Men nog är det tomt utan hund och jag har helt plötsligt fått en hel massa (ofrivillig) dötid. Vill helst ha något att göra hela tiden för att slippa tänka tråkiga, sorgsna tankar...

Nu är jag ledig i flera dagar och hoppas att renoveringen av huset ska uppta det mesta av den tiden.

Kollar valpannonserna men hittar inget lämpligt. Att det plötsligt ska vara så besvärligt att hitta en högställd Jack russell hane med "rätt" utseende och på rimligt avstånd. Höga krav, neeee inte alls ;)

Hade en perfekt valp i Gideå, men alltför tidig leverans satte stopp för planerna. Vill ju helst att vi har ett hus att bo i och ett golv att gå på när valpen hämtas.

Delar med mig av en av mina favoritbilder på Emis.

Dagarna rullar på, jobbar men får inte så mycket annat gjort. Bläddrar i kataloger och söker på nätet för att få tips och idéer med påföljd att jag tvekar ang tapetvalet, tvekar ang fläkten osv. Blir bättre när allt är på plats då är det försent att ångra sig. Golvet är nästan klart, förutom spackel och mattan då.

I helgen ska vi riva ner taket och vad nästa steg har jag inte riktigt koll på men misstänker att väggarna ska börja byggas upp igen.

Min efterlängtade kamin är beställd, så här ser den ut:

Vi bor ju sedan en dryg vecka tillbaks hos mina svärföräldrar och jag måste säga att jag blir bortskämd. Idag när jag kom "hem" hade svärfar gräddat våfflor, av smet han dessutom tillverkat själv. Behöver jag tala om att det var gudagott. Allt detta för att jag igår råkade nämna att jag var sugen på just våfflor. Svärmor tvättar mina svettiga träningskläder och håller middagen varm. Vi är så tacksamma att vi får bo här hos dem.

är förskräckligt tråkigt och när man är van att ständigt ha en liten terris kring fötterna känns livet obeskrivligt tomt.

Efter en tids velande hit och dit har jag iallafall beslutat mig för att ta en ny vovve. Någon ny Emil kommer jag aldrig att få (på både gott och ont) men förhoppningsvis en snäll kompis till Fanny och en trogen kompanjon i spårskogen. Läste idag en hundväns blogg om årets första spår och kunde inte låta bli att fälla en tår. Det gjorde så ont när jag insåg att jag och Emil aldrig mer kommer att få gå några spår tillsammans.

Rasen på nya vovven? En JRT naturligtvis... Betydligt mer erfaren nu än tidigare hoppas jag kunna göra en vettig hund av den nya krabaten och om inte, sätter jag mitt fulla förtroende till mina hundkunniga vänner på brukshundsklubben i Haparanda som hjälpte och stöttade mig så ofantligt med min Emil.

Som ni säkert förstår är saknaden efter Emil fortfarande enorm, vissa dagar är lättare andra tyngre. Funderar på den dagen när allt i huset är klart, när vi flyttar in igen och allt blir som vanligt, men utan Emil.

En mycket trevlig tilldragelse i all sorg, stök och bök är iallafall att lilla Hanna, D & M's andra barn, igår hittade ut till vår värld. Ett stort grattis till dem.

Renoveringen då? Jo då, går framåt men alltför sakta känns det som. Jag vill se stora framsteg omgående. Igår var en usel dag då jag fick ge med mig på flera punkter i min önskelista. Men går det inte, så går det inte.....

Golvvärmen börjar ta form

Lördag morgon 04.00 ringde väckarklockan, en snabb dusch, frukost och sedan rullade jag och Fanny mot Kallax, parkerade bilen på långtidsparkeringen och checkade in.

Allt gick strålande ända tills vi nådde säkerhetskontrollen då väskan som Fanny befann sig i naturligtvis larmade. Det är inte så lätt att få in henne i den mikroskopiska väskan som får vara av max måttet 43*21*20.

Nu krävdes visitation av väskan och givetvis hoppade Fanny ut. Att trycka ner ett motvilligt terrierhuvud med ena handen och försöka dra igen en dragkedja med andra handen är inte det lättaste och jag kände mig som värsta sortens djurplågare. Fick några kommentarer av medpassagerare, dock inga otrevliga.

Hundar (kanske djur överhuvudtaget) är otroliga kontaktskapare och det är så roligt. Tackvare Fanny hade jag nu ett mycket trevligt samtal med en kvinna om alltifrån hundar till älgkött, medan jag väntade på att få släppas ombord på planet.

Flygresan gick ok, fast Fanny var väldigt stressad och jag fasar lite för hemresan.

Fanny ska alltså bo hos min mamma tills renoveringen börjar gå mot sitt slut. Och helt ärligt känns det rätt hemskt att vara "hundlös" fast jag vet att Fanny har det bra och klagar inte.

Hemfärden från Stockholm gick idag vid 14 tiden. Av någon anledning var jag i absolut sista sekunden och det gick inte att checka in på "vanligt" sätt utan jag blev hänvisad direkt till gaten. Naturligtvis fastnade mitt handbagage i den fördömda säkerhetskontrollen. Med mig i väskan hade jag bland annat inslagna presenter till en stundande bemärkelsedag. Vad är det här frågade vakten och höll upp ett av paketen? Ingen aning svarade jag, den är ju inslagen... Påtalade att jag hade bråttom, hjälpte inte. Väskan tömdes. Var hysteriskt orolig att mina (begagnade) underkläder skulle ramla ut på bandet, vilket de tack gode gud inte gjorde.

Släpptes efter många om och men, letade gate, blev incheckad, klev ombord SIST alla satt redan bältade och klara. Till min lycka visade det sig att jag fått absolut bästa platsen, ytterst, längst fram. Sist in, först ut   

Nu vet ni vad jag har gjort i helgen.....

Detta skedde i huset under fredagen, då det spikades reglar för hela slanten.

1 vecka har idag gått sedan Emil blev änglahund och ont gör det fortfarande. Ett ljus brinner ute på bron för min lilla Emis.

Dagen idag har innehållit veterinärbesök, en slags hälsokontroll av Fanny. Det klämdes och kändes lite och lyssnades på hjärtat. Allt verkade helt ok.

På lördag ska jag leverera Fanny till Stockholm. Hon ska bo hos min mor en tid framöver, antagligen tills vi fått ett golv att gå på. Kommer att bli ledsamt att vara helt hundlös, förutom jämtisarna då, men tror inte svärmor vill ha dom inomhus ;) 

I dag hände det inte så mycket i husrenoveringen, lite brädor har spikats upp och det var inte så mycket att föreviga.

En bebis Emis 

I morgon bitti är det prick en vecka sedan min Emil blev en änglahund. Någonstans inuti känns det som att han ska komma tillbaka senare, kanske när husrenoveringen är klar. Blir så ledsen när jag inser att det inte kommer att bli så.

Nu under kvällen har huset tömts på x-antal kubik med sand, tur att det finns maskiner för detta. Bara tanken på spade och skottkärra gör mig matt. Man kan likna golvet vid en jättelik sandlåda och under sanden finns en gjuten betongplatta. Nu är alltså sanden borta och i morgon börjar huset byggas upp igen. Lite bilder på sandlådan finns HÄR

Från och med i kväll "våldgästar" vi mina svärföräldrar. Det känns så lyxigt, bara en sådan sak som att kunna gå på toa inomhus wow.

Imorgon bär det av till veterinären, IGEN tänker ni säkert nu. Men lugn bara lugn, det Fanny som ska på en årlig hälsokontroll. Fånigt kanske vissa tycker. Men tro mig, jag är väldigt rädd om den vovvan jag har kvar och har man fyllt sju är det lämpligt att kolla så allt är som det ska.

Kök, vardagsrum, sovrum, toa, tvättstuga och bastu är numera ett enda stort rum, alltså så kallad öppen planlösning :)

Idag har jag "nästan" valt klart golvet, hurra och jag beslutade mig i sista sekunden för att inte flytta en vägg, som skulle ge mig 40 cm bredare/djupare kök, vilket sparade mycket arbete för snickaren.

Tapeter till hall, kök och vardagsrum är oxå så gott som klart. Hittade en badrumsinredning som var "mindre" ful. Skulle behöva designa en helt egen för att bli riktigt nöjd.

Nu är min största fundering angående kaminen. Någon som kan reglerna klockrent för placering av kaminen när det finns en befintlig skorsten?

I övrigt har golvet rykt idag. Kvar finns en täckplast med sand under. Imorgon kommer sanden att sugas bort och på torsdag börjar nya golvet att byggas upp.

Fönstren var INTE beställda, vilket dom skulle ha varit. Tur att jag kollade upp det. Hade mina misstankar så svängde förbi fönsterfirman när jag gjorde en tur till stan.

Fanny ska få åka på spa hos mamma, hade jag tänkt. Helst hade jag velat åka på lördagskväll och komma hem på söndag, lite senare. Skulle helst vilja slippa ta ledigt men det ser ut att vara oundvikligt.

Bilder från dagens byggprojekt finns HÄR!

En älskad och saknad hund är svår att glömma. Fast glömma är väl inte vad jag vill göra men önskar att det skulle börja kännas lite lättare.

Idag var första dagen jag kunde förmå mig att ta ut Fanny på den vägen jag och Emis gick innan vi åkte till veterinären. Gick ganska bra för Fanny var överenergisk och kutade på som en galning ända tills den bristfälliga konditionen gjorde sig påmind. Djur är makalösa på att kunna få en bättre tankar.

Mitt hem är bokstavligen talat i spillror. Snickaren anlände strax innan 7 i morse och tillsammans med sambo och svärfar har dom i princip rivit ner hela huset utom ytterväggarna. Enda väggen jag lyckats välja tapet till, kanske inte kommer tillbaka igen. Vi blev nämligen rätt sugna på en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. Imorgon rivs toaletten och golvet i huset och eftersom vi ska ha golvvärme innebär det att en herrans massa sand först ska sugas ut innan ett nytt golv spaltas upp.

Än så länge har vi kunna sova i själva garagedelen av huset men inatt blir det nog sista natten. Sedan får svärföräldrarna extra inneboende.

För den som är intresserad av renoveringen har jag lagt upp lite bilder i mitt Pixbox album, på förödelsen. Fotona hittar ni HÄR!

Avslutar med en Emil bild, en bland de sista jag hann ta.