Nu är jag bekymrad för Fanny, som sedan igår inte är sig själv. Kan inte sätta fingret på vad det är men jag tror hon har ont, frågan är var, misstänker dock magen. Hon har ju väldigt känslig mage och äter specialmat. Vet att det slunkit ner lite barkbitar under sista dagens promenader samt att jag varit lite slarvig med hennes mat. Funderar så klart även på om det är Affestress. Eller kan det vara den lite lösa tanden de hittade vid tandstensborttagningen som spökar...

Var i valet och kvalet om jag skulle avboka morgondagens tandutdragning i Gammelstad. Lät tiden stå kvar tillsvidare efter ett samtal med G-stad. Husse har fått hålla stenkoll hela dagen och lämna löpande rapporter.

Hade just kommit hem från jobbet när de ringer från djursjukhuset och meddelar att veterinären blivit sjuk.

Tror ni på ödet? Jag är av den bestämda uppfattningen att allt som sker, sker för en orsak. Det finns en mening med allt, bra som dåligt, även om jag inte alltid (sällan) kan förstå innebörden. Men det är ju jag det.

Det är joxigt när man inte har något att gå på, när det gäller Fanny, mer än en känsla och svårt att veta var man ska börja leta eftersom hon äter (som häst) och dricker, spyr inte och har inte någon diarré.

Jag har i alla fall satt in skonkost åt henne, majsvällning och kalvfrikadeller. Men nu är mitt lager nästan tomt och jag tycker det är så besvärande att handla dessa varor eftersom de är från barnmatsavdelningen.  Ehh, -just det jag har ju inga barn, -nej, jag har inte gått ner i vikt för att jag levt på barnmat, -DET ÄR TILL MIN HUND! Suck, vad folk ska orka bry sig.

Är så tacksam över att jag nu har några lediga dagar så jag får hålla koll på Snojben, Snuan allas vår Fanny-Panny  

Piraffen kopplar av med sin simring :) 

Till något helt annat. För prick ett år sedan var vi inne i vår massiva husrenovering. Detta medförde att vi under några veckors tid inte kunde bo hemma, eftersom det saknades väsentliga delar av ett hem såsom golv, toalett och vatten.

Under denna kritiska period skulle vi hyra ett hus i byn som stod tomt. Allt verkade lovande och jag ville bara inspektera hur mycket städning som behövdes innan vi flyttade dit lite nödvändiga attiraljer.

Hyran av huset fick ett högst abrupt slut då jag lyfte på täcket till en av sängarna. Under täcket fanns nämligen en avsevärd mängd musbajs. Jag delar mitt hem med kvalster, hundhår och annat grejs jag är lyckligt omedveten om, men inte med möss.

Så till poängen. Nu har husägarna lyckats få det uthyrt till ett ungt par. Det har sjudit av aktivitet hela veckan och långt in på nätterna. En inte allt för vild chansning skulle nog kunna vara att husägarna denna gång varit förutseende nog att bära ut sängen, för att dölja eventuella spår av de objudna hyresgästerna.

Ser ni istappen? Kan nog vara rekord.